Vart tar tiden vägen? Det undrar jag ofta, inte minst så här i början av ett nytt år. ”Hela advent låg jag hemma i sängen med influensa och hösten, den bara försvann”, hör jag mig själv säga. Men det gjorde den ju inte alls. I höstas var jag fyra hela veckor i Kavallahuset i Grekland. Skrev, skrev, skrev, i anteckningsböcker, på lösa papper och i min dator Ibland hade jag famnen så full av alla skrivböcker och pennor att jag fick lov att bära vindruvsklasen jag plockat i trädgården på ett något annorlunda vis. Medan jag var där bad Jane Morén mig att skriva om min skrivarvistelse i tidskriften Klass. Jag sa genast ja. En tidskrift som ”ger klassamhället ansikten”, den kunde jag inte annat än säga ja till. I länken här nedan kan du läsa artikeln om vad som egentligen händer då jag skriver och hur länge det dröjt innan jag gett mig själv den tiden. Ja så är det förstås också om när jag blev inlåst i en kyrka, om konstiga sammanträffanden, Gunnar Wiklund och vad jag pratar med min döda mamma om,

Skrivro vid Egeiska havet KLASS 4 2016